Har bor jag, bara jag.

Jag låter mina fingrar torka upp tårarna från din kind
Ett leende växer fram trots allt
Då tårar av glädje kanske är de vackrast, ja, motsatsen till kallt
Jag möter dina läppar och håller din hand
Våra kroppar så nära, allt de onda försvann
Just i denna stund finns bara jag och du
Jag önskar bara att denna stund vore nu.

När mörkret kryper sig som allra tätast
Önskar jag att fick hålla dig som alla närmast
Jag vet att tiden skulle förmå sig att stanna
Just i den stund där mitt hår närmar sig din panna
En stund av lycka, ja, inget annat.

Ett ord, en mening, ett budskap
Med dig jag finner min gemenskap
Allt ont, gott, vackert, dött
Kan jag med dig göra återfött
Utan våld, utan krig, utan slag
Kan jag ta död på allt obehag
Kärlek, skönhet, glädje jag kan skapa
På olyckans hinna jag knappt vågar skrapa
Ty de onda, hemska, ledsna jag ej vill röra
Det är ingen saga som någon vill höra.

Tänk om en fågel kunde viska i mitt öra
Vilken väg i mitt liv som är precis rätt att köra
Ta mig bort från ångest och tvivlan
Ta mig till något något, en plats där jag kan fina den efterlängtade vilan
Tankar i mitt huvud de evigt spinner
Försöker ta mig till platser dit endast de vackraste finner
Jag önskar dig i min närhet vara
Ibland är blir jag rädd över vad du en gång kan svara
Just nu vill evigheten hitta
Undrar bara åt vilket jag håll jag ska titta.