IV

Jag låter mina fingrar torka upp tårarna från din kind
Ett leende växer fram trots allt
Då tårar av glädje kanske är de vackrast, ja, motsatsen till kallt
Jag möter dina läppar och håller din hand
Våra kroppar så nära, allt de onda försvann
Just i denna stund finns bara jag och du
Jag önskar bara att denna stund vore nu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0