Har bor jag, bara jag.

Svaghet och svek
Den del av mig alltid så vek
Låt mig få somna och glömma
Jag vill allt bara gömma
Att få betala ett pris av något man ej vill göra
Betala för något som man bara vill förstöra
Det enda man kan göra är att vidare gå
Inte att glömma, utan bara göra om och förstå.

Jag drömde om dig i natt
Någonting var inte som det skulle, jag saknade ditt skratt
Du satt vid min sida men dina ögon var tomma
Du ville därifrån, springa iväg, bara glömma
Du var där, men ändå inte
Dina tankar sprang iväg, ut i tomma intet
Ditt ansikte ville inte vända sig mot mig
Vem var du? Jag känner inte igen dig
En klump i magen börjar växa
Tillsammans med tårar som jag ej kan behärska
Tiden stog stilla
Den var helt oändlig
Jag vaknade upp
Ville bara glömma denna främling.

Låt mig högt få hoppa
Upp i luften, ut i rymden
Mig skulle inget få stoppa
Tänja på våra skapade gränser
Känna allt, upptäcka nya känslor
Högt där uppe skulle jag då sväva
Känna att jag nått allt, mitt mål som jag så länge efter sträva
Jag skulle aldrig våga kommer ner
Tänk om jag aldrig skulle få känna så igen något mer
Men innerst inne vet jag trots allt
Jag lyckades en gång, jag övervann allt kallt
Åter till vårt gröna jag nu ner kommer
Liggandes på rygg jag ser upp till den plats jag ska komma åter
Jag sluter mina ögoner och jag vet vart jag vill vara
Svaret på den frågan kan bara du besvara.

Morgonens ögon må trötta vara
De första ögonblicken de ärligaste svara
Att få känna närhet, värme och lycka
Det är något man vill sträva emot, kan iallafall jag tycka.

När du är där,
önskar jag dig endast här.

På håll ser jag hur vinden med ditt hår leker
Du dansar i ring, du dina armar smeker
Din kropp är i ett, allt tycks vara i harmoni
Du snurrar ett varv och dirigerar dina alldeles egna symfoni
Jag närmar mig dig långsamt, jag vill inte störa
Jag aktar mig noga, tänk om jag denna vy skulle förstöra
Du snurrar ett varv, du min blick möter
Dina ögon så klara, likt en pil av värme du stöter
Jag vill ta dina händer och fortsätta din dans
Tro mig, där jag vill vara, ingen annanstans.

Att inte veta vem man är inget unikt
Hård, tuff, modig eller något annat dylikt
I formar och i järn våra fördomar smidas
I berg och i sten vår åsikter ristas
Att i grupp tycka och tänka lika
Att man måste vara som oss, avsky de unika
Människans frihet, tänk och själ
Slår vi allt som oftast, bara ihjäl.

Du vet känslan när du drömmer dig bort? När verkligheten sakta flyter iväg ut i skuggorna och mörkret. Du försvinner in i annan värld långtifrån den vi är i. Även fast vi fantiserar och drömmer oss bort i scenarion om vår egna verklighet så är det ändå, fiktion. Vi har makten att skapa precis vad vi vill, känna vad vi vill, se vad vill, höra vad vill, vara vem vill. Ta min hand och följ med mot drömmarnas land.

Vardagen är trist och grå. Tristessen värker i varenda led när jag följer min gata hem i regnet. Jag är trött på det här, alltihop. Jag är trött på mina vänner, jag är trött på mitt jobb, jag är trött på min lägenhet. Det var inte här jag skulle hamna, det var inte här jag skulle fastna. Nu står jag här med allt jag sa att jag aldrig ville ha. Jag önskar att jag fattade andra beslut. Att jag vågade, att jag vågade tro på mig själv. Att jag höll det jag lovade, att jag skulle vågat ta språnget. Jag vågade aldrig, jag försökte inte ens. Jag var för feg, jag var rädd.

Jag längtar till sängen. Inte för att sängen är speciell. Det är bara en simpel IKEA säng som jag hittade på Blocket för 1200kr. Den tjänar sitt syfte. Jag får min sömn. Fast det är inte sömnen som är syftet. Sängen är min enda tillflyktsort, min väg ut ur allt det gråa. Vägen ut ur mitt egna fängelse som jag skapat för mig själv. Jag får fly iväg från allt, vara den jag alltid ville vara. Ja, jag drömmer. Jag älskar det och jag tänker göra det nu.

Det värsta som finns är vilja något otroligt mycket vid en precis tidpunkt. Det är hopplöst att försöka sova när det enda man vill är att just, sova. Det tar ett tag, jag har mina knep. Jag vågar inte berätta dem här. Det är min hemlighet. Tänk om jag träffar dig i min dröm?

Lycka är när mörkret växer. Jag hinner inse att jag snart är där, i drömmarnas land i sömnens värld. Jag vet inte vart jag kommer vakna upp, vad jag kommer känna, vem jag kommer vara, vilka jag kommer träffa. Jag vet ingenting i ögonblicket mellan verklighet och dröm.

Sol, värme, glädje och skratt
Snart är du där, sommarens skatt
Ge mig gräset, ljuset och vattnet
Ge mig lugnet, sanden och den varma natten
Där blommor, blad och bin förenas
Känna hur kroppen, själen och hjärtat renas.

Jag låter mina fingrar torka upp tårarna från din kind
Ett leende växer fram trots allt
Då tårar av glädje kanske är de vackrast, ja, motsatsen till kallt
Jag möter dina läppar och håller din hand
Våra kroppar så nära, allt de onda försvann
Just i denna stund finns bara jag och du
Jag önskar bara att denna stund vore nu.

När mörkret kryper sig som allra tätast
Önskar jag att fick hålla dig som alla närmast
Jag vet att tiden skulle förmå sig att stanna
Just i den stund där mitt hår närmar sig din panna
En stund av lycka, ja, inget annat.

Ett ord, en mening, ett budskap
Med dig jag finner min gemenskap
Allt ont, gott, vackert, dött
Kan jag med dig göra återfött
Utan våld, utan krig, utan slag
Kan jag ta död på allt obehag
Kärlek, skönhet, glädje jag kan skapa
På olyckans hinna jag knappt vågar skrapa
Ty de onda, hemska, ledsna jag ej vill röra
Det är ingen saga som någon vill höra.

Tänk om en fågel kunde viska i mitt öra
Vilken väg i mitt liv som är precis rätt att köra
Ta mig bort från ångest och tvivlan
Ta mig till något något, en plats där jag kan fina den efterlängtade vilan
Tankar i mitt huvud de evigt spinner
Försöker ta mig till platser dit endast de vackraste finner
Jag önskar dig i min närhet vara
Ibland är blir jag rädd över vad du en gång kan svara
Just nu vill evigheten hitta
Undrar bara åt vilket jag håll jag ska titta.