XIV

Sommarnattens ljus dina ögon speglar
Djupt därinne du över ditt öde velar
Sorg och glädje tillsammans i en romans
Hopp och förtvivlan de bjuder till dans
Trots att våra läppar till synas förenas
Våra kroppas vilja skall ej beviljas
Det som på ytan så vackert tyckas
Bit efter bit, ner till inget vi styckas
Till tårar och skratt våra hjärtan skiljas
Till tårar och skratt våra hjärtan minnas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0