XIII

I mörkrets nav min själ har stannat
Likt djupts hållplats, jag ser inget annat
Mitt hjärta brinner med fotogens kraft
Jag längtar efter något, det jag en gång haft
Tillit, tro, hopp och lycka
Det som jag önskar att mitt liv fick smycka
Att från ensamhetens dal jag en gång ska få vandra
Vara precis där, där två hjärtan finner varandra
Jag ser med avundsjuka ögon på er och på vad nu ni har
Jag vill inte vara här, jag vill inte här stå kvar
Min lycka finns där ute, någon annanstans
Jag vill ju vara där, kan du inte ge mig en chans?
Nej, lyckan finns där mörkrets gränser sluter
Det är just mot dit som mitt hjärta skjuter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0